Här tänkte jag skriva lite om min ovanliga sjukdom som jag råkade ut för som heter Cushing Syndrom,  men börjar tillsvidare med lite info om hypfysinsuffiens som är en av mina  nuvarande "symtom"(skrivet av Sussane Merz)

//Urban

 Faktagranskad av Endokrinläkare på Salhgrenska

 

 Här är en länk till  Hypophysis som är en förening  för oss hormon "rubbade".

 

Hypfysinsuffiens - vad innebär det att leva utan fungerande hypofys:

Hypofysen är en körtel som ligger mitt inne i huvudet, under själva hjärnan, och hypothalamus

är en del av hjärnan. I hypofysen och hypothalamus regleras de flesta av kroppens

hormoner. Hos friska bildar hypothalamus frisättningshormoner som styr hypofysens

hormonproduktion. Hypofyshormonerna i sin tur stimulerar ofta andra körtlar i kroppen

till hormonproduktion. Om man helt saknar funktion i hypothalamus och hypofys

behövs följande mediciner dagligen:

 

l KORTISON Kortison omvandlas i kroppen till kortisol,

som är ett livsviktigt hormon. Normalt produceras det i binjurebarken efter signaler

från hypofysen. Kortisol behövs för energifrisättningen i kroppen och är en förutsättning

för att vi skall kunna klara av fysisk belastning och alla former av stress. I stressituationer

kan kortisolvärdena hos friska mångdubblas på mycket kort tid. Detta fungerar

inte hos patienter med hypofysinsufficiens och människokroppen kan inte lagra

kortisol. Därför måste kortisonet tas i små doser som fördelas över dagen. Patienten

måste anpassa sin medicinering inför större fysiska ansträngningar och vid psykisk

stress. Det finns ingen möjlighet att snabbt mäta kortisolnivåerna i blodet utan man

måste lära sig att vara förutseende och lyssna på kroppens signaler. Går det inte att i tid

öka medicineringen blir patienter med hypofysinsufficiens stressade och fysiskt och

mentalt utmattade. Vid allvarliga påfrestningar,till exempel om man råkar ut för en

olycka eller en infektion, är det livsviktigt att öka kortisondosen. Även om man på grund

av kräkningar inte kan behålla kortisonet kan detta redan efter några timmar innebära livsfara.

Kortisonberoende patienter måste därför alltid ha med sig kortisontabletter och ett

intyg om sin sjukdom. Allvarliga situationer kräver kortisonbehandling i form av en

spruta, vilket i regel sker på sjukhus.Om patienten tar för mycket kortison blir

visserligen stresskänsligheten bättre, men kroppen lagrar in vätska och patienten kan

bli antingen hög eller deprimerad. Dessutom ökar risken för benskörhet. Överdosering är

alltså lika skadlig som för låg kortisondos. Att som kortisonberoende försöka lära sig

att öka stresskänsligheten är lika omöjligt som att försöka köra en bil vars tank är tom.

Däremot kan man lära sig att planera sin tillvaro för att om möjligt förutse eller undvika

stressituationer och att anpassa sin medicinering på bästa sätt - ungefär så som man kan

lära sig att köra bensinsnålt.

 

 

l LEVAXIN

Även sköldkörtelhormon är ett livsviktigt hormon och medicinen heter Levaxin.

Kroppen kan lagra sköldkörtelhormon och omvandla det till ett aktivt hormon vid behov,

varför det tar flera månader innan en brist kan bli livshotande. Det gör alltså inget

om man glömmer Levaxintabletten någon enstaka gång. Tar man dock för lite Levaxin

under en längre tid minskar prestationsförmågan och initiativet, man blir trött, får

koncentrationsproblem, problem med närminnet, torr hud, förstoppning och så vidare.

Om medicindosen är för hög blir man lättstressad och darrig, får hjärtklappning, diarré

och svettas mycket. Även Levaxin är alltså mycket viktigt för det fysiska och psykiska

välbefinnandet. Levaxintabletten tas en eller två gånger om dagen.

 

l MINIRIN Denna medicin ersätter hormonet vasopressin,

som behövs för att njurarna skall kunna koncentrera urin. Utan Minirin kissar

en patient med hypofysinsufficiens upp till 5-10 liter om dagen och behöver dricka lika

mycket för att inte torka ut. Detta är i princip inte farligt (om patienten inte är omtöcknad

och för trött för att dricka) men livskvalitén blir obefintlig då det alltid måste finnas toalett

inom räckhåll. Minirin tas upp till 3 gånger om dagen, antingen som tablett eller

som nässpray. När effekten avtar eller om patienten glömmer sin medicin kan det lätt

hända att blåsan rinner över.

 

l TILLVÄXTHORMON

Detta hormon tas dagligen i form av en spruta som patienten ger sig själv vid läggdags,

därför att hormonet i tablettform skulle förstöras i mag-tarm-kanalen. Tillväxthormon

behövs inte bara för längdtillväxten utan även för sömnen, aptiten, stämningsläget,

minnet med mera. Ungdomar har högre tillväxthormonnivåer än vuxna, men även

efter puberteten, när längdtillväxten har avstannat, behövs tillväxthormonet för välbefinnandet.

Medicinen framställs numera med hjälp av genteknologi, varför både barn

och vuxna med tillväxthormonbrist kan behandlas idag. Tidigare var tillväxthormon en

bristvara som bara gavs till hypofysinsufficienta barn för att förhindra kortvuxenhet.

Skulle man få i sig för mycket tillväxthormon ,som vid dopningssituationer kan händer, fötter, 

underkäke,öron och näsa bli oproportionerligt stora.

 

 

l ÖSTROGEN

Det kvinnliga könshormonet östrogen behövs för att flickor med hypofysinsufficiens

skall komma in i puberteten och ges sedan ungefär upp till 60 års ålder. Man antar att

östrogen även spelar en viktig roll för att förebygga benskörhet, för minnet och för det

psykiska välbefinnandet. Östrogen ges i form av plåster eller tabletter.

Kvinnor med panhypopituitarism

har friska äggstockar och med hjälp av annan hormonell behandling

kan dessa stimuleras till ägglossning och kvinnorna kan bli gravida.

 

 

l TESTOSTERON

Pojkar med panhypopituitarism behöver testosteronmedicinering för att komma i puberteten

och vuxna män med denna diagnos behöver fortsatt behandling med testosteron

då hormonet krävs för den sexuella förmågan, men även för muskelmassan, bentätheten

och det psykiska välbefinnandet. Även testosteron verkar vara kopplat till det psykiska

välbefinnandet. Testosteron bryts ner i mag-tarm-kanalen, varför man inte kan ta det

i tablettform. I stället används bla testasterongel som man smörjer på huden varje dag.

Andra alternativ är en spruta var tredje vecka eller plåster som byts dagligen. Problemet

med sprutorna är att det sexuella intresset blir ojämnt, direkt efter behandlingen

väldigt starkt och strax innan det är dags för nästa behandling alltför svagt.

Nackdelen med plåstren är att man ständigt behöver hitta nya ytor att fästa plåstret på.

En man med panhypopituitarism som önskar bli pappa kan också bli det, men även i

detta fall krävs hormonbehandling med hypofyshormoner som stimulerar testiklarna...